← What we believe Evidence library

Home · Themes · Analog vs digital

Analog vs digital

Generated view: 23 sources whose Kunskapsbank note was filed under this theme, and the claims and candidates they link to.

Claims

C3 weakened

For understanding continuous (linear) text in depth, reading on paper gives somewhat better comprehension on average than reading the same text on a screen among readers beyond early primary school, and readers on screen tend to overestimate how well they have understood. The average paper advantage has not been shown for first-grade beginner readers of short linear texts.

Serves: Q2 (How do we achieve optimal learning when AI and screens are everywhere?)
Ages: overgripande; strongest evidence in university students (vuxen-livslangt; Li & Yan 2024 finds a significant paper advantage only in its university subgroup); school-age evidence from grade 8 and grade 10 in Norway (Jensen, Roe & Blikstad-Balas 2024; Mangen et al. 2013), from Italian grade 7 lengthy informational texts with null medium main effect (Ronconi, Altoè & Mason 2025; kill-condition test survived 2026-09-30, calibration not tested), and from upper-secondary VET (Foss, Støle & Magyari 2026); first-grade beginner readers are outside the average paper advantage (Florit et al. 2025: no screen-inferiority main effect); see Bounds for schoolchildren in Salmerón et al. 2024 and for children aged 1–8

Bounds: The average effect is small (Delgado et al. 2018 g ≈ −0.21; Clinton 2019 g ≈ −0.25) and is scoped to readers beyond early primary school. Delgado's same-text between-participant subgroups favour paper in grades 1–6 (g = −.19), grades 7–12 (g = −.15) and undergraduates (g = −.28), with educational level not a significant moderator. The newest meta-analysis (Li & Yan 2024; 46 experiments, 2000–2022; I² ≈ 92 %) found no overall difference (g = 0.046, ns), but that null is carried by interactive or enhanced digital texts (g = 0.959, digital better), literary texts (mostly children's storybooks) and kindergarten studies; inside this claim's scope its estimates favour paper (university g = −0.432; time-limited g = −0.468; 1000–2000-word texts g = −0.391; informational g = −0.218, p = .053; non-interactive g = −0.172, ns). Its school-age subgroups (primary, middle school) lean digital but are not significant and are dominated by interactive e-books. It pooled no calibration outcome and did not separate comprehension depth or device. Kill-condition test survived 2026-09-28. Foss, Støle & Magyari 2026 (Norwegian VET, n=106, within-subjects, informational texts on own laptop vs print): whole-sample screen inferiority (OR=1.44; print M=4.15 vs digital M=3.42); significant in the lower-comprehension subgroup, trend only in the higher (p=.073); kill-condition test survived 2026-09-29 (calibration not tested). Ronconi, Altoè & Mason 2025 (Italian grade 7, N=191, mixed design; two ~1000-word informational texts; paper vs scrolling desktop PDF): no significant medium main effect on literal or inferential comprehension; lower perceived cognitive load on screen; calibration not tested; kill-condition test survived 2026-09-30 (prong a met for this design; prong b untested). First-grade beginner readers of short linear texts: Florit et al. 2025 (N=58, within-subjects) found no significant medium main effect on main-point, literal, or inferential comprehension; for descriptive texts tablet beat paper on main-point (d ≈ 0.57) and literal (d ≈ 0.59). The advantage is for informational/expository text; for narrative-only text it is not significant (Delgado) or about zero (Clinton). Time limits make the screen disadvantage larger (Delgado: time-limited g = −.26, self-paced g = −.09, ns; Li & Yan 2024: time-limited g = −0.468, free reading g = 0.192, ns); whether any paper advantage remains with self-paced reading is open question 4. Much of the gap is tied to scrolling: with scrolling paper is clearly better, with paginated (no-scroll) display the differences are small or uncertain (Clinton-Lisell & Litzinger 2026). On handheld devices (tablet, e-reader) the disadvantage is about half as large, and between studies it was larger for undergraduates than for schoolchildren, for whom it was not significant (Salmerón et al. 2024). Display technology alone (LCD vs e-ink) does not explain the gap (Siegenthaler et al. 2012). Main-idea understanding is about equal; key points and other details are better on paper (Singer & Alexander 2017). For children aged 1–8, plain digitisation of a story lowers comprehension, but story-congruent digital enhancements can beat paper (Furenes, Kucirkova & Bus 2021). Much of the evidence for the average paper advantage is from studies up to 2017 and from university students.

Attack record: 4 attacks: 3 survived, 1 narrowed · Evidence links: 15 linked sources (10 supports, 10 limits)

12 link(s) from sources in this view.

Candidates (not approved)

Sources

SourceTierLinks
ATTN-007 · Smartphone Bans, Student Outcomes and Mental Health (2024 (NHH SAM 01/24); JHR early view 2026)quasi/DiDK14 supports
DIG-001 · Hur påverkas studieprestationer i skolan av en dator per elev? (2019)quasi/DiDK02 supports
DIG-002 · En dator per elev i mellanstadiet. Hur påverkas undervisningen och studieresultaten? (2021)quasi/DiDK02 supports
DIG-003 · Kunskapssammanställning om användning av digitala enheter i skolan och fritidshemmet (bilaga till delredovisning U2024/01728) (2025)myndighetK02 supports
DIG-004 · Global Education Monitoring Report 2023: Technology in education – A tool on whose terms? (2023)myndighetK02 supports
DIG-005 · Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning (2024)myndighetK02 supports
DIG-006 · Students, digital devices and success (2024)myndighetK02 limits
DIG-007 · ICILS 2023 — digital kompetens hos elever i årskurs 8 (Resultat i korthet + huvudrapport) (2024 (huvudrapport); kortversion uppdaterad 2026)myndighetK02 supports
DIG-008 · Svenska 15-åringars användning av digitala verktyg — Nordiska jämförelser utifrån PISA 2022 (2024)myndighetK02 limits
MEDIA-001 · Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension (2018)metaC3 supports
MEDIA-005 · Reading comprehension on handheld devices versus on paper: A narrative review and meta-analysis of the medium effect and its moderators (2024 (preprint manuscript 2023; publicerad Journal of Educational Psychology 116(2), 153–172))metaC3 limits, C3 supports
MEDIA-007 · Use of tablets in primary and secondary school – a case study (2016)quasi/DiDC3 limits
MEDIA-008 · Decoding digital reading: a network meta-analysis of comprehension across devices (2026 (online/accept 2025; UND Scholarly Commons 2026-01-04))metaC3 limits
MEDIA-009 · Reading from paper, computers, and tablets in the first grade: The role of comprehension monitoring (2025)RCTC3 limits
MEDIA-012 · Which reading comprehension is better? A meta-analysis of the effect of paper versus digital reading in recent 20 years (2024)metaC3 limits, C3 supports
MEDIA-013 · The impact of reading medium on text comprehension among vocational students (2026)RCTC3 limits, C3 supports
MEDIA-014 · Ink and pixels: Impact of highlighting and reading self-efficacy on adolescents' cognitive load, epistemic emotions, and text comprehension (2025)RCTC3 limits, C3 supports
SE-001 · Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (särskilt kap. 8 Digitalisering) (2025)myndighetK09 supports
SE-003 · PIRLS 2021 — Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv (2023 (data 2021))myndighetK09 supports
SE-004 · Digitala verktyg i undervisningen — Matematik och teknik i årskurs 7–9 (2019)myndighetK09 supports
SE-005 · Läsning på ojämlika villkor — en fördjupning av PIRLS och inblick i skolors vardag (2026)myndighetK09 supports
SE-006 · PISA 2022 — 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap (Sverige) (2023)myndighetK09 supports
SE-007 · Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet (Ds 2025:9) (2025)myndighetK18 supports
Former theme summary (Swedish, from the Kunskapsbank archive)

Tema: Analogt vs digitalt

Djupdykning 2026-09-07 (svensk skol-digitalisering).

Tvärgående (preliminär)

Tillgång till digital teknik (1:1) höjer inte genomsnittliga kunskapsresultat i svensk grundskola. Optimalt lärande kräver selektiv, evidensprövad användning — särskilt när skärmar redan konkurrerar om uppmärksamhet (Skolverket 2025; FHM 2024).

Djupdykning D 2026-09-07 (systemevidens SE/DIG)